Region Uppsalas energisatsning har redan nått dubbla målet för energibesparing!
Bakgrund
I juni 2014 beslutade Landstingsfullmäktige i Uppsala att inom Miljöprogrammet genomföra energiprojekt under 2015-2018. För projektet sattes målen att minska energianvändningen med 10 % per kvadratmeter och att 2 % av elanvändningen ska produceras med solceller.
Organisation
Projektorganisationen består av en styrgrupp med projektägare och ordförande, en huvudprojektledare ett antal delprojektledare som ansvarar för varsitt delprojekt. Specifikation för hur lönsamhet ska beräknas, definierade krav på inomhusklimat samt specificering av hur uppföljning och rapportering ska ske har bestämts.
Projektägare:
- Jonas Eriksson, teknisk chef, Fastighet och service Region Uppsala
Styrgruppsordförande:
- Johan Ahlinder, miljöchef, Fastighet och service Region Uppsala
Huvudprojektledare:
- Stig Lundberg, VISEM
Delprojektledare:
- Patrik Johansson, WSP (Driftoptimering)
- Markus Nystrand, fastigheter och service (Energikrav vid ny- och ombyggnad, Energikartläggning, Åtgärder)
- Fredrik Sadjak, fastigheter och service (Förnybar el)
- Stig Lundberg/Marcus Nystrand (Utbildning)
En komplett detaljerad projektplan finns framtagen vilken reviderades maj 2017.
Identifiering av förbättringsmöjligheter
Energikartläggning har genomförts enligt en egen modell av merparten av beståndet, och styrgruppen har fattat beslut om vilka åtgärder som ska genomföras.
Driftoptimering har prioriterats högst i projektet eftersom det förväntas ge störst utfall. 40 % av all energianvändning går till drift av ventilation, varför det och framförallt drifttider varit i fokus.
Utredningar om vilka tak som lämpar sig för installation av solceller har genomförts. Ca 10 000 kvadratmeter solceller bedöms behövas installeras för att nå målen. Ett samarbete med en organisation för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringslivet och offentliga organisationer (Stuns) för att främja forskning om solceller ingår även i projektet.
Beskrivning av åtgärder
Driftoptimering kan beskrivas som noggrann drift för att skapa ett bra inomhusklimat när lokalerna används. Första steget var att med hjälp av miljöombuden inventera och kartlägga vilka tider som verksamhet pågick i lokalerna. Tider för ventilation, kyla och belysning anpassades därefter. Betydande andel värmeåtervinning som inte fungerade åtgärdades. Styrparametrar för ventilation ställdes in noggrant.
I nästa steg låg fokus på funktion. Trasiga komponenter byttes ut, läckande ventiler i värmesystemet åtgärdades och byttes ut vid behov. Bara läckande ventiler kan antas ha kostat en miljon kronor per år i energianvändning. I tredje steget genomfördes fördjupade analyser för att upptäcka och åtgärda fel i anläggningarna, samt bevaka alla system. Detta är ett pågående arbete.
I samband med förändringar hålls alltid en nära dialog med verksamheter och driftorganisationen. Upptäckta fel rapporteras vidare för åtgärd.
I dagsläget tar driftoptimeringen emot felanmälningar på inomhusklimatet, vilket är en krävande uppgift men ger samtidigt snabb information om störningar. Generellt förbättras inomhusklimatet alltid vid professionell driftoptimering och aldrig tvärtom.
Pågående arbete
- Driftoptimering och noggrann uppföljning av energianvändning med ny metod
- Installation av solceller enligt plan
- Genomförande av åtgärder enligt energikartläggning
- Strategi för Energikrav vid ny- och ombyggnad finns antagen och kan börja användas.
- Arbete med utbildning enligt antagen utbildningsplan för att lämna över energiprojektet till ordinarie organisation.
Resultat
I november 2017 uppnåddes redan en besparing på över 21 % av den totala energianvändning, vilket är dubbelt så stort som målet på 10 % för hela projektet. Driftoptimering svarar för cirka 95 % av besparingen och resten kommer från åtgärder som genomförts hittills. Utsikterna är goda och med nästan 1 års arbete kvar förväntas det positiva utfallet förbättras ännu mer.
Framgångsfaktorer
Ett system för uppföljning som ger god precision är en nödvändig förutsättning för framgångsrik driftoptimering. Den som arbetar med driftoptimeringen behöver uppföljning som underlag för analyser, för att kunna upptäcka fel och för att se om en åtgärd gav goda resultat eller inte.Inom projektet avvänds en helt ny metod som ger nya unika förutsättningar för driftoptimering.
Goda exempel