Bakgrund och nuläge
Energiprestandadirektivet för byggnader (Energy Performance of Buildings Directive, EPBD) har varit föremål för noggranna överväganden och diskussioner sedan 2021. Direktivets syfte är att driva på för minskad energianvändning inom EU och under denna tid har det genomgått en process av utvärdering och förhandlingar för att säkerställa att det möter de aktuella behoven och utmaningarna inom energieffektivitet i byggsektorn.
I mitten på mars 2024 tog EU-parlamentet ett historiskt steg mot en ökad energieffektiviseringstakt genom att rösta igenom det reviderade direktivet, och idag röstas det även formellt igenom i EUs ministerråd. Detta skickar starka signaler och visar att EU kraftfullt tar ställning för att främja energieffektiviseringsarbetet i medlemsländerna. Lika kraftfullt tog Sverige idag avstånd till föreslagna revideringar.
Varför behövs en revidering?
Revideringen av EPBD ingår i kommissionens arbetsprogram ”Fit for 55”, som fastställer visionen för utsläppsfritt byggnadsbestånd senast 2050. Byggnader står för 40 % av den slutliga energianvändningen i unionen och 36 % av energirelaterade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som 75 % av unionens byggnader fortfarande inte är energieffektiva. Därför är energianvändning en viktig del i kommande program och strategier.
Syftet med energiprestandadirektivet var från början att uppfylla klimatmål. Nu har ännu fler argument tillkommit som till exempel: energisäkerhet, importberoende, energifattigdom och utsläpp av ytterligare luftföroreningar (utöver CO2).
Sverige motsätter sig direktivet
Den svenska regeringen var själva med och förhandlade fram det reviderade förslaget, men när det väl gäller så ställer de sig ändå inte bakom det. Varför kan man undra? I Altinget kan man läsa om uppgifter som säger att regeringens ställningstagande handlar om att det innebär alltför detaljerade och långtgående krav på höjd energiprestanda och att det riskerar att bli alltför kostsamt för enskilda.
EPBD har tidigare fått en del kritik kring att direktivet lägger en stor börda på Sveriges fastighetsägare, men vi får inte glömma att lyfta blicken och titta på vilka positiva effekter det också ger. Legala styrmedel, använda på rätt sätt, kan göra stor nytta. Detta är inte ett straff, det är en möjlighet, och en knuff i rätt riktning.
Vi kommer heller inte undan. Åtgärder kommer att behöva utföras, och många av Sveriges fastighetsägare, kommuner och regioner har ett stort arbete framför sig. Men i grund och botten får vi inte glömma att dessa nya energikrav är positiva för Sverige. De finns till för att bekämpa energifattigdomen, sänka energipriser och minska energiräkningar, öka värdet på fastigheter, sänka klimatpåverkan och säkerställa att ingen lämnas utanför i den gröna omställningen som måste genomföras. Det är synd att Sveriges regering inte kan se det.
Läs det reviderade direktivet och Eneffs sammanfattning av de viktigaste förändringarna: