Inför valet om en energieffektiviseringsåtgärd ska genomföras eller inte bör en livscykelkalkyl upprättas (LCC-kalkyl). Undantag kan göras om åtgärden har kort pay-off, under runt halva livslängden av åtgärden. I en pay-off-beräkning divideras endast investeringen med den minskade årliga energikostnaden åtgärden ger upphov till.
Vad bör med i beslutsunderlaget?
Energieffektiviseringsåtgärder bör inte endast betraktas ur perspektivet att de minskar energikostnaden. I kalkylen, eller i beslutsunderlaget, bör du även ta med andra mervärden. Det kan vara minskat underhåll, bättre inomhusmiljö, bättre arbetsmiljö, minskad miljö- och klimatpåverkan, arkitektoniskt vackrare utformning, modern teknik som är mer användarvänlig mm.
I en LCC-kalkyl ska, ur strikt ekonomisk synvinkel, så mycket som möjligt inkluderas. Det viktigaste att inkludera är er kalkylränta, en bedömning av förändrade energipriser under åtgärdens livslängd samt framtida underhållskostnader, både för åtgärden och om åtgärden inte genomförs. Hela den ekonomiska vitsen med en energieffektiviseringsåtgärd är att energikostnaderna och underhållet minskar mera än den kostnad du har för investeringen, sett under hela livslängden för åtgärden.
En viktig indata i en korrekt utförd lönsamhetskalkyl är kostnadsbesparingen. Variationen av prismodeller hos landets energileverantörer gör att kostnadsbesparingen för en viss energieffektiviseringsåtgärd också varierar. Ett verktyg för att beräkna detta har tagits fram inom BeBo i samband med ett exjobb. Verktyget kallas PRISMO. Utdata från PRISMO är anpassat för att fungera som indata i BeBos Lönsamhetskalkyl, läs mer på BeBos hemsida.
Det som ofta föranleder att ett system i en byggnad eller industri byts ut är att underhållskostnaden börjar skena, d v s systemets ekonomiska livslängd är antagligen passerad. Den minskade underhållskostnaden bör du därför alltid ta med i LCC-kalkylen.
Val av ränta i beräkningen
Kalkylräntan är för många svår att bedöma. För dig som har ett ledningsbeslut på kalkylräntas nivå är det enklare. För dig som privatperson eller BRF kan lämpligen er ränta på ett eventuellt lån läggas in som kalkylränta. Du kan också välja att använda den ränta du får som avkastning på det kapital du eventuellt har. Om du räknar med någon av dessa räntenivåer och får lönsamhet i investeringen så betyder det helt enkelt att energieffektiviseringsåtgärden ger en högre avkastning, bättre ränta, än vad du får på banken. Kalkylräntan kan räknas som antingen real eller nominell. Det som skiljer är om hänsyn tas till inflation m.m. eller inte. Det vanligaste är att räkna realt, d v s avkastning utöver inflation. De senaste åren har inflationen varit nära noll och därmed behöver inte så stor vikt läggas vid detta för tillfället.
Bedömning av framtida energipriser
Hur energipriserna ser ut om 10-20 år är det ingen som vet. Historiskt har energipriserna ökat mer än andra varor (konsumentprisindex). Energimyndigheten gör med jämna mellanrum långtidsprognoser som kan ge vägledning. En enklare och kanske tillräckligt bra bedömning är att räkna med en energiprisökning på ca 2-3 %. Då är du förhoppningsvis i rätt intervall även om de svänger både uppåt och nedåt. Tänk även på att ju mindre energi du behöver köpa desto mindre behöver du bekymra dig om energikostnaden!
Det som ofta föranleder att ett system i en byggnad eller industri byts ut är att underhållskostnaden börjar skena, d v s systemets ekonomiska livslängd är antagligen passerad. Den minskade underhållskostnaden bör du därför alltid ta med i LCC-kalkylen.
Kalkylmallar
Eneffs LCC-mall anpassad för att räkna direkt i
Kunskapsbanken