Vita certifikat: Ett kvotpliktssystem för energieffektivisering

Rapport från Utredningen om vita certifikat

Regeringen beslutade 22 december 2022 att utredningens om vita certifikat arbete ska upphöra 31 december 2022. Utredningen överlämnade då en rapport,  en lägesrapport som redovisar ett underlag från utredningens arbete, i det skick den var 30 december 2022.

Rapport utredningen vita certifikat 221230

Kommittédirektiv Vita certifikat

I oktober 2021 startade regeringen en ny utredning om kvotpliktssystem för energieffektivisering (s.k. vita certifikat). Syftet med uppdraget är att åstadkomma ett marknads-baserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviserings-takten i Sverige, bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nås samt underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 mars 2023, men lades ned 31 december 2022.

Kommittédirektiv 2021 – Vita certifikat 

Utredningen om mindre aktörer i ett energilandskap i förändring

Den 29 juni 2017 tog regeringen beslut om att tillsätta en särskild utredare med uppgift att identifiera hinder för energieffektivisering, introduktion av småskalig elproduktion, energilager, samt en ökad elektrifiering av transportsektorn. Utredningen ska lyfta fram de mindre aktörernas förutsättningar att aktiveras mer på dessa marknader, i den utsträckning det kan bidra till samhälleliga mål. I uppdraget ingår även att identifiera åtgärder som på marknadsmässig grund kan stimulera teknikutvecklingen och utvecklingen av nya tjänster inom småskalig elproduktion och energieffektivisering, exempelvis vita certifikat (kvotpliktssystem för energieffektivisering). I oktober 2018 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande.

Utredningen om mindre aktörer i ett energilandskap i förändring – förslag med effekt SOU 2018:76

Energimyndigheten fick 2015 i uppdrag av Regeringskansliet att utreda behovet av att införa ett kvotpliktssystem för energieffektivitet (vita certifikat) och de samhällsekonomiska konsekvenserna av detta styrmedel.

Energimyndigheten: Aspekter på vita certifikat


Hur fungerar systemet?

  • Riksdag/regering beslutar om ett mål för energieffektivisering för kvotpliktsystemet. Målet kan vara uttryckt i energi eller effekt. Det kan omfatta alla energislag eller vissa utvalda (t ex fjärrvärme, el, fjärrkyla osv).
  • Det kan omfatta flera sektorer eller bara vissa utvalda (bostäder, industri etc).
  • Målet som beslutats fördelas ut på de kvotpliktiga aktörerna (exempelvis energibolag) som då ska energieffektivisera hos sina kunder motsvarande den kvotplikt som åläggs dem. Kravet är en viss andel av bolagets försäljning och i många system ökas kvotplikten sedan succesivt efter år 1.
  • Energibolagen kan uppfylla sin kvotplikt på olika sätt; t.ex. kan de anlita en agent/energikonsult som ser till att deras kunder genomför tillräckligt mycket energieffektiva åtgärder. De kan även själva kontakta energitjänsteleverantörer som får i uppdrag att utföra åtgärder hos kunderna eller så har de möjlighet att anställa kompetens in-house som kan sköta detta arbete. Det finns flera olika alternativ som även går att kombinera med varandra.
  • Kostnaden som energibolagen har för att få till stånd åtgärderna överför de på sina kunder och slår ut den på sin energiförsäljning. Kvotpliktsystemet kan kombineras med t ex ROT-avdrag som då gör att energibolagen inte måste ta ut hela investeringen i höjt energipris.

Kvotpliktsystemet garanterar energieffektivisering och effektreducering. Systemet skulle komplettera de informativa styrmedel som Sverige framförallt har idag inom energieffektivisering.

Förklarande bild – se här.

Förklarande film – se här.

Den här informationsbilden och filmen har utgångspunkt i det som föreslogs i utredningen från 2018: Utredningen om mindre aktörer i ett energilandskap i förändring – förslag med effekt SOU 2018:76. Informationen förklarar Vita certifikat utifrån den utredningen och kan inte helt appliceras på Vita certifikat i stort.


Vilka fördelar har systemet?

Det finns många fördelar med kvotpliktsystemet Vita certifikat, här listar vi några:

  • Vita certifikat ligger utanför statsbudgeten, systemet är alltså budgetneutralt och kan därmed enklare ligga kvar över olika regeringskonstellationer.
  • Systemet har låga kostnader jämfört med andra styrmedel
  • Det kan leda till att energibolag får en ökad kunskap och en ny kontakt med sina kunder.
  • Det öppnar upp en större marknad för energieffektiviseringsbranschen när åtgärder åläggs att utföras i Sverige. Själva kvotplikten kommer troligen att läggas på energibolagen, men de kommer i sin tur att anlita energieffektiviseringsleverantörer för att genomföra åtgärder.
  • Det går att utforma systemet så att åtgärder som sänker effektbehov (el och/eller fjärrvärme) premieras.
  • Det går att rikta åtgärder mot vissa typer av användare där större behov finns, till exempel miljonprogrammet.
  • Systemet kan premiera åtgärder med innovationshöjd.

Namnet Vita certifikat kommer från parallellen till så kallade Gröna certifikat, eller elcertifikat. Gröna certifikat innebär att energibolagen ska producera en viss mängd förnybar energi i förhållande till sin försäljning. På motsvarande sätt kan energibolagen anmodas i ett Vita certifikat-system att effektivisera energianvändningen hos sina kunder.

Vita certifikat är ett styrmedel som är förenligt med EU’s regler för statsstöd och har därför förutsättningar att kunna bli långsiktigt. En fördel är också att det med säkerhet leder till faktiska besparingar, eftersom det är en kvotplikt. Vidare anses certifikaten kunna innebära en god möjlighet att främja teknikutveckling.

I Sverige finns idag inte Vita certifikat. I Energieffektiviseringsdirektivet (EED) finns en möjlighet att frångå kravet om man kan visa att man sparar lika mycket genom andra styrmedel. Sverige har än så länge valt denna väg.