Är EPBDs krav på energianvändning i byggnader tillräckliga?

Den nyligen överenskomna revideringen av Byggnadsdirektivet (EPBD) markerar en betydande förändring gällande kraven för energianvändning i byggnader. Trots historiska steg framåt, där medlemsländer åläggs att minska primärenergianvändningen i befintliga byggnader, räcker det inte riktigt hela vägen fram enligt Lotta Bångens, VD för Energieffektiviseringsföretagen och Maria Wolrath Söderberg, forskare i klimatretorik.

2023-12-13

Ministerrådet och EU-parlamentet är nu överens om revideringarna i det så kallade Byggnadsdirektivet (EPBD – Energy Perfomance of Buildings Directive). För första gången någonsin kommer befintliga byggnader inte kunna använda hur mycket energi som helst – det är historiskt. Kravet innebär att medlemsländerna måste minska primärenergianvändningen i byggnader med 16% till 2030 och med 20-22% till 2035.

Direktivet har dock ändrats en del sen de ursprungliga texterna, från början var det i stället tänkt att ställa krav på att varje enskild byggnad skulle förbättra sin energiklass (med undantag för vissa typer av byggnader). De byggnader som fanns i de sämsta energiklasserna (D, E och F) skulle lyftas till bättre energiklass. Det hade gett varje fastighetsägare en känsla av eget ansvar; hur mycket energi som används i min byggnad blir något som berör mig och min fastighet specifikt, inte bara den allmänna energianvändningen. Ett krav som ställs som en snittsiffra per medlemsland kommer inte att trigga i gång åtgärder på samma sätt.

– Det är synd att EU inte använder den möjligheten, eftersom förändringarna trots allt måste göras av människor. Ett krav som så att säga ligger på för hög abstraktionsnivå riskerar att upplevas som att det inte är den enskilde fastighetsägarens ansvar och riskerar att leda till fördröjning i omställningen. Det har vi inte tid med, med tanke på klimatkrisen, och inte heller råd med eftersom energieffektivisering är det billigaste sättet att ställa om och dessutom det resurssnålaste, säger Maria Wolrath Söderberg som forskar om klimatargumentation på Södertörns högskola.

En annan sak som kan diskuteras är om 16% är en tillräcklig nivå. Det är många som yrkar på att en fördubbling i energieffektiviseringstakten (från 2% till 4 % per år) måste ske för att 1,5-graders målet ska kunna nås (t.ex. IEA och 123 av de länder som deltar i FNs klimatmöte COP 28). 16% innebär inte en fördubbling.

– Om kravet på 16% till 2030 är på rätt nivå kan vi inte helt bedöma ännu. Det sitter i detaljerna hur procenten ska beräknas. Men vid en första överslagsberäkning misstänker vi att kravet är för lågt satt jämfört det vi måste göra för att nå klimatmålen, säger Lotta Bångens som är VD för Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering, Eneff.

EPBD-revideringen är ett steg i rätt riktning för att utnyttja den enorma potential som finns gällande energieffektivisering. Trots detta brister beslutet i att det inte ställs individuella krav på varje byggnad, vilket kan underminera det personliga ansvaret för energianvändningen. Kvar finns också en oro kring om den fastställda minskningen är tillräcklig för att möta den accelererande klimatkrisen.

Dela