Isolering byggnad

Ett bra och energieffektivt klimatskal är det första steget mot energisnål byggnad med gott inomhusklimat. I klimatskalet ingår allt som angränsar mot den yttre omgivningen: ytterväggar, källare, vind/yttertak, fönster och dörrar. Åtgärderna är ofta dyrare att genomföra men betalar sig oftast på sikt om de genomförs i samband med andra nödvändiga åtgärder/underhåll.

Här avser vi utvändig isolering, att isolera invändigt bör undvikas då risken för fuktskador är betydande.

När det gäller val av typ av isolering, t.ex. glasull, stenull, cellulosafiber, cellplast mm, se vidare information från deras branschorganisationer. Avseende isoleringsförmågan hos materialet anges det med lamda-värdet, vilket ska vara så lågt som möjligt. Viktiga andra parametrar är t.ex. brandegenskaper, klimatpåverkan vid tillverkning, miljöpåverkan av materialet, förmåga att buffra fukt.

Mer information om isolerprodukter och mycket annat finns hos Swedisol.

Ytter- och källarväggar

Isolering av dessa ger en betydande energibesparing, ca 10-30%, men går sällan att räkna hem enbart på minskad energikostnad. I beslutet bör du även väga in att inomhusklimatet blir bättre efter en tilläggsisolering. Kalla ytterväggar och golv blir blott ett kallt minne och hyresgästerna kan använda rummet ända in till väggen. Om fasaden ändå behöver bytas eller putsas om är det i princip alltid lönsamt att lägga en merkostnad för att tilläggsisolera med ca 5-15 cm. Ställningarna är redan på plats och entreprenören ”ska ändå dit”. En nackdel kan vara att fönsternischer blir djupare vid en tilläggsisolering, men det vägs oftast upp av alla andra fördelar. Det är ofta en god idé att samköra fönsterbyte med fasadrenovering, eftersom fönstren då kan flyttas ut en bit i fasaden, främst av estetiska skäl.

Ett kostnadseffektivt sätt att avgöra behovet av tilläggsisolering är värmefotografering (termografering) av fasaden, se företag under Konsultstöd övrigt.

Ställ som krav i upphandlingen av fasadrenoveringen att få option på lämplig tilläggsisolering.

Utöver minskad energianvändning, räkna igenom hur mycket effektkostnaden för fjärrvärme eller el minskar, då detta hjälper till med lönsamheten.

Låt entreprenören föreslå metod, material och tjocklek, om du inte har särskilda krav.

Kontrollera helst föreslaget material med någon av organisationerna Byggvarubedömningen, Sunda Hus eller Basta. Entreprenören bör också kunna lämna information om materialet från någon av dessa organisationer.

Om källarväggarna av olika skäl behöver åtgärdas och därmed ska friläggas, passa då på att isolera utsidan ordentligt. Merkostnaden är marginell och ger möjlighet att utnyttja utrymmet innanför till vad du önskar, utan obehagligt kallras. Isolering av källarens insida är alltid riskfyllt med hänsyn till fuktproblem och bör undvikas.

Tätning/drevning

En otät byggnad ger dåligt inomhusklimat när det blåser men även vindstilla vinterdagar. Äldre träbyggnader är normalt mera otäta än murade byggnader. Tätning/drevning runt fönster, dörrar och bakom lister mm är oftast en mycket kostnadseffektiv åtgärd som snabbt ger bättre inomhusklimat.

Lyssna på klagomål från hyresgäster avseende drag. Anlita gärna en erfaren byggnadssnickare, eller motsvarande, som systematiskt går igenom klimatskalet (väggar/fönster/dörrar) och tätar bakom lister och karmar. Genomförs helst en blåsig höst/vinter. Kontrollera resultatet genom termografering och åtgärda eventuella brister. Om problemen verkar finnas kvar i enstaka rum kan dessa även tryckprovas enligt en svensk standard (SS-EN 13829) men detta är relativt komplicerat och därmed Krav på täthet vid renovering, se Bebo och Belok här.

Isolering av vind

Detta är oftast en mycket kostnadseffektiv åtgärd. Isolering av vinden ger även bättre inomhusmiljö på det översta planet i byggnaden. En byggnad med många våningar ger procentuellt mindre i energibesparing men lönsamheten är i princip lika god oavsett antalet våningar. Vid isolering av vindsbjälklaget är det viktigaste av allt att inte varm fuktig inomhusluft kommer upp på vinden och kondenserar, vilket ger mögelskador. Detta motverkas genom så kallad diffusionstätning mot uppvärmda utrymmen. Även samtliga genomföringar från uppvärmt utrymme (kanaler, rör, dörrar, luckor m.m.) måste tätas noggrant.

Normalt sprutas lösull ut på vinden till en tjocklek upp till ca 0,5 meter. Entreprenören ska veta lämplig och kostnadseffektiv tjocklek av isoleringen.

Efter genomförd isolering rekommenderar vi att vinden ska ventileras så lite som möjligt men inte täppas till helt. Det räcker normalt med några små ventilationsgaller, För mycket ventilation ger att ny, fuktig och ouppvärmd uteluft kommer in och kondenserar.

Rådgör gärna med några entreprenörer innan isoleringen och upphandlingen genomförs. Fråga om de anser att en isolering bör göras och lönsamheten. Det är viktigt att anlita en entreprenör som tar ansvar för hela utförandet så att inte oönskade effekter uppstår, till exempel mögel.

Glöm inte att anpassa (injustera) värmesystemet till husets mindre energianvändning direkt efter genomförd isolering.

Gå upp och kontrollera och dokumentera vindsutrymmet flera gånger det kommande året efter genomförd åtgärd.

Se till att ni och entreprenören genomför en garantibesiktning på plats (normalt efter 2 år).